Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utsträckning före detta studenter från Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjälp av en enkät har vi intervjuat 149 personer två respektive fem år efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfällen, och vi har även kunnat använda resultaten av dessa i vår analys. Vi har undersökt många olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gått, hur gamla de är, och i fall de studerat något annat utöver journalistik. Vi har också ställt frågor om vilka kompetenser respondenterna själva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehållit mer eller mindre undervisning inom dessa områden. Vi har även studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik närliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur Journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ?Varför väljer man som journalist att blogga??, ?Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt??, ?Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?? och ?Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion??.

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur Journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Syftet är att med hjälp av ett journalistiskt researcharbete ta reda på vad samhällsinstanser gör för att motverka prostitution i Norrbotten och sammanställa en artikel av resultatet. Min metod ha varit mitt journalistiska researcharbete, där jag har tagit fram information genom att söka fakta i tidningar, tidskrifter, böcker och genom journalistiska intervjuer. Jag har också använt etik och objektivitet som utgångspunkt i researcharbetet. Länsstyrelsen i Norrbotten jobbar aktivt för att motverka prostitution genom att ge information och utbildningar för branscher som kan komma i kontakt med prostitution. Kvinnojouren i Luleå ger stöd och hjälper prostituerade..

Purpose/Aim: The aim of this thesis was to examine how multi channel publishing in different stages effect the work for journalists.Material/Method: The thesis is based on ten case studies selected from the literature and one conducted especially for this thesis. The case studies have been categorized according to a model that describes three strategies for multi channel publishing. The first strategy is to have a primary publishing channel, the second is to have separate editorial staffs for all publishing channels and the third is to treat all publishing channels equally.Main results: Journalists working for companies using the first strategy have not experienced any major differences in working conditions or work practices. For journalists employed by companies using the second strategy for multi channel publishing the effects on the journalists was noticeable but not major. The effects on journalists in companies using the third strategy are mainly stress and an uncertainty regarding how to use special media techniques..

Citat från bokrecensioner används på omslagen till pocketböcker för att övertala till läsning av dessa. En journalistisk produkt utnyttjas alltså i ett senare skede för kommersiella syften. Recensenten kan därmed sägas ha förlorat kontrollen över sin text och därmed kan det uppstå en konflikt mellan journalistiska ideal och kommersiella krafter. Det blir då intressant att undersöka hur användandet ser ut och hur upphovsmännen till den journalistiska produkten resonerar kring fenomenet. Syftet med undersökningen är således att undersöka hur journalistiskt material - i form av citat från recensioner ? används i kommersiellt syfte på pocketböckers omslag, samt hur ett antal recensenter ser på detta..

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget Journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ? Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?? och ?Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet??Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva Journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka.Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm.

Den här studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

År 2009 hade dokumentärfilmen Bananas!* premiär. Filmen skildrar rättegången i en långdragen konflikt mellan nicaraguanska bananarbetare och fruktföretaget Dole, där skadliga bekämpningsmedel anses ha gjort bananarbetare sterila. Bananas!* skapade debatt inför premiärvisningen vid Los Angeles filmfestival, då Dole ansåg att filmens innehåll bar på osanning, och ville stoppa filmen. Efter visningen stämde Dole filmens regissör Fredrik Gertten, producenten Margarete Jangård och filmbolaget WG Film. Detta blev starten på en kamp mellan ett företag och ett Journalistiskt arbete, och en medial uppståndelse blev till.Den här uppsatsen undersöker hur tidningar i USA och Sverige rapporterade om konflikten kring Bananas!*.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå.